Internet i ögonen

Framtidsforskaren Michio Kaku förutspår att vi inom 20 till 50 år kommer att ha tillgång till Internet genom kontaktlinser i ögonen. Webben kan kopplas på och av med blinkningar. När man talar med folk ser man samtidigt deras CV, och om samtalspartnern talar ett språk man inte behärskar, får man en översättning i form av en textremsa.

Om man skulle driva människa-maskingränssnittet ett par steg längre mot ökad fysisk integration är det väl risk för att hjärnan blir hackad och att man måste ha Norton Antivirus i ögonen för att stoppa trojaner :-)

http://edition.cnn.com/2011/TECH/innovation/03/25/science.fiction.kaku/index.html?hpt=Sbin

Katastrofen i Japan

Jag har inte kunnat förmå mig att skriva på flera dagar. Mina tankar har gått till Japan och alla de vänliga människor jag mött där. Jag känner att detta tålmodiga folk mitt i all sorg och förödelse biter ihop och samlar sig inför de enorma uppgifter som nu väntar.

På Boulevard Saint-Michel

En dagboksnotering från Paris 1995: Åt en tidig middag på Le Luxembourg, tog ett av borden mot gatan. Melon med glass och hallon for starters tillsammans med en Kir Sauvignon. En amerikansk mor och dotter satt vid bordet intill. Dottern var i tjugofemårsåldern och var en smula generad över mamman som var klädd i sin ungdoms jeanskjol och bobby socks, därtill glad och högljudd efter några drinkar. Hon hade just kommit över från Dearborn, Michigan för att hälsa på dottern som studerade vid Sorbonne.

Inte mycket av deras samtal undslapp mig. Båda tystnade dock tvärt och gapade med ett Oh, my Gosh! när min läckert tillskurna melon kom in. Sen bestämde jag för att följa upp med middag -- kalvpiccata med pasta och ett glas Bordeaux. Medan jag avslutade med en osttallrik uppenbarade sig servitören med damernas mat och ett Voilá, mesdames! Mamman blev eld och lågor, men inte över anrättningen:

Oh, he said Mahda’me! It sounded so Frahnsa’y.

(Bild från Wikimedia Commons)