South of the border, down Mexico way...

Sonoraöknen, Arizona

Ur min resedagbok: Jag är på väg från Phoenix i Arizona till Nogales i Mexico i en Toyota Corolla tillsammans med en kollega.

Interstate 10 ligger framför oss, spikrak mot horisonten. En dubbelriktad kontinuerlig ström av bullrande långtradare, personbilar, husbilar, och – på en banvall parallellt med motorvägen – ett långt godståg som dras av två enorma diesellok. Den torra solstekta Sonoraöknen med sina ödlor och 24 sorters ormar breder ut sig åt alla håll. Låga buskar, enstaka stora Saguarokaktusar och röda drakliknande berg på avstånd.

Vår tripp handlar egentligen bara om att vi vill kunna säga att vi varit i Mexico. Medan vi kör söderut rattar jag mellan kanalerna på bilradion och hör hur spanskan tar över i de lokala reklamradioprogrammen. Produktnamnen uttalas med hög, nästan befallande röst och energiska rullningar på r-en. Det är Pasta Denti’fRRRRica Colgate, Frijoles refRRRRRi’tos La SieRRRRRa och så vidare.

Och musiken på radion! Förutom populära låtar spelas traditionella huapangos i en sugande trefjärdedels rytm om längtan efter kärlek, och med många gritos vaqueros (cowboyskrik) där man verkligen lever ut skriken med bravur. Det är inga mesiga tvåstaviga amerikanska Yee-haa, utan långa utdragna tjut: aaaaa-eeeee-aaaaa-eeeee-aaaaa-ha-ha-ha-ha-hay!

Vi far förbi Tucson och fortsätter mot Nogales på Interstate 19. Det finns två Nogales, ett på den amerikanska sidan, ett på den mexikanska, tätt sammanbyggda över gränsen. Nogales lär betyda valnötsträd.

Den mexikanske passpolisen, en fryntlig medelålders man med mustasch, frågar var vi kommer ifrån och granskar våra pass. "Somos Suecos", säger jag på min gymnasiespanska. Han frågar mig artigt var jag fått min vise­ring. På Mexikanska am­bassaden i Sverige, säger jag. Var dom vänliga, amables, mot er där, undrar han av någon dunkel anledning. "Si, han sido muy amables." Och vart skall ni nu, vill han veta. Vi skall bara se Nogales, säger vi.

Han rycker till och slår sig för pannan med en dramatisk gest. Skall ni bara se den här trista hålan, vad är det för tonterías, dumheter, säger han. När ni kan åka till Mexico City, eller till Guadalaja­ra? Eller till Cuer­navaca? Eller varför inte till det vackra Acapulco? Och se allt det stora, vackra och imponeran­de som Mexico kan visa upp?

Fortsättning följer….